Nu har’e, gott folk, gått oförskämt länge sedan någon publicerat nytt stoff på denna sida, och det är med skam i blicken som jag inte kan skylla det på någon annan än mig själv.
- Men det ska det bli ändring på!
(pinsam tystnad)
Ja, för vi skruvar nog alla lite på oss till dessa ord. Är de inte förbrukade nu, Karin? Kanske ni tänker. Hur länge ska du fortgå med dessa löften? Löften vars blotta existens tycks vara för att brytas och som innebär att vi som läsare går ner i djupa depressioner/förnekar delar av oss själva som innehåller sann livsglädje eller bara totalt slutar heja på dig på stan. Why Karin, WHY?!
SANNA ORD. And I feel you guys. Länge har detta cirkulerat i mina tankar och efter cirkus 10 veckor på Teknisk Fysik kanske jag är lite närmare gåtans svar.
Kanske (konstpaus) så är nyckeln helt enkelt (ännu en för den dubbla effektens skull) att… lite-nöja sig.
Let me explain:
Från dagen då vi kom hit har folk förklarat för oss att “Teknisk fysik.. där får man minsann inte toppbetyg”, “det är inte som att du blir bäst i klassen på Teknisk Fysik om du trodde det” (ofta följt av ett menande chuckle).
Detta följt av förklaringar om att man måste lära sig att inte vara bäst på allt, att inte bli deppig för att man inte klarar en tenta eller ge upp för att man inte kan svaren på alla frågor på tentan. Man måste helt enkelt nöja sig med att vara på Teknisk Fysik, och faktiskt klara det man dock klarar här.
Nu säger jag inte att dessa människor har fel, icke sa nicke, utan bara att jag tror det är viktigt att tänka på situationen som att lite-nöja sig. Bara så man inte nöjer sig gött med att vara där man är fastän man har potential att utvecklas mer!
Skönt med lite kvällssvammel men min poäng är allt:
Tappa inte tron på er förmåga! Samtidigt som ni inte får ställa för höga krav på er själv. Slutsats: Lite-nöj er, kära vänner.
Jag ska själv nu försöka live as I preach! Hihi. Som att lite-nöja mig med att jag inte bloggar varken brilliant eller kontinuerligt. But i still wanna!
NU: För att inte helt snuva er på konfekten i detta inlägg (det vore ju för sorgligt) skall jag även publicera en bild på de Vackraste Skorna och den Finaste Klänningen.
från Carin Wester’s webshop.
Nightie!
